Fields of gold

Den här låten är så fin .. den måste man bara lyssna på .. Eva Cassidy , hon sjunger bara så fint.

You'll remember me when the west wind moves
Among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold

So she took her love for to gaze awhile
Among the fields of barley
In his arms she fell as her hair came down
Among the fields of gold

Will you stay with me will you be my love
Among the fields of barley
And you can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold

I never made promises lightly
And there have been some that I've broken
But I swear in the days still left
We will walk in fields of gold
We'll walk in fields of gold

I never made promises lightly
And there have been some that I've broken
But I swear in the days still left
We will walk in fields of gold
We'll walk in fields of gold

Many years have passed since those summer days
Among the fields of barley
See the children run as the sun goes down
As you lie in fields of gold

You'll remember me when the west wind moves
Among the fields of barley
You can tell the sun in his jealous sky
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold
When we walked in fields of gold

Jag vet inte vad jag ska göra för att börja må bra. Jag mår bra . Visst, men dt kommer aldrig att bli som förr.. morfar och konny ska komma ikväll och äta.. jag sankar mej mormor . jag kan itne sluta tänka på dt. Jag vet inte vad jag ska göra.. Ush .. livet är hårt . JAg orkar inte längre.. jag känner mej så jävla töntig som fortfarande gråter för att jag saknar henne .. jag är älst .. jag borde inte gråta.. jag borde vara starkast.. jag vill ha en storasyster.. jag pallar inte dt här. dt känns som att man måste vara glad. Även om man inte kan .. Det är inte så är, jag vet. Men dt är så det känns. Jag vill inte vara älst. Jag vill lixom inte prata med någon. Jag vill. men dt känns som att om jag gör dt så är jag så jävla tjatig.. ush .. jag mår bara skit idag.. Jag är tjatig , men dt är sån jag är. Ngt sånt här kan jag inte bara gömma och gråta varje gång dt råkar komma på samtal. Jag måste få skriva och berötta hur jag igentligen mår. Vi var då nära dej mormor .. Jag vet inte om vi kan bli normala igen efter dt här.. jag kan inte .. inte på länge.. men nu måste ja väl sluta gnälla .. dt finns värre saker.. jag är juh inte döende.. eller ? 

puss    

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0